Garmarna
(Псы)

1996

Guds Spelemän
(Божьи Музыканты)


1. Herr Mannelig
(Герр Маннелиг)
music: trad./S.Brisland-Ferner/G.Ringqvist text
2. Vänner och Fränder
(Друзья и сородичи)
text
3. Halling från Makedonien
(Халлинг из Македонии)
4. Min Man
(Мой муж)
text
5. Varulven
(Оборотень)
music: G.Ringqvist text
6. Hilla Lilla music: trad./S.Brisland-Ferner text
7. Drew Drusnaar/Idag som igår
(Drew Drusnaar/Сегодня как вчера)
music:S.Brisland-Ferner/trad. text
8. Njaalkeme
(Голод)
music: trad./Pål Torbjörn Doj, text: Cecilia Persson
9. Herr Holger
(Герр Хольгер)
music:S.Brisland-Ferner, E.Härdelin. text
10. Guds Spelemän
(Божьи музыканты)
music: Per Ahlbom, text: Nils Ferlin

Stefan Brisland-Ferner vevlira, fioler; låtaltfiol, mungiga, sampling & kör
Emma Härdelin sång
Jens Höglin trummor, darbuka & djembe
Gotte Ringqvist lutgitarr, låtaltfiol & kör
Rickard Westman gitarrer, E-bow & mungiga
  • Sank: programmering & bas
  • Björn Eriksson: bas på (6), (2)
  • Pål Torbjörn Doj: röst på (8)
  • Tack till:
    Mats och Lars Hammerman, Peter Jonsson, Per Matsson, Lars Forslund, Christer Suneson, Mats Edlund, Jojje Börlin, Lars Alnestad, Leif Eriksson, Niklas Jurander, Patrik Engström, Lars Sjöberg och Lars Jönsson, Sven-Erik Lundvall, Björn Eriksson, Kristofer Lönnå, Christian Andersson, Gucko, Matti och Petter Kallioinen, Anders Larsson, Peter Svensson, Torbjörn Doj, Cecilia Persson, Micke Westerlund, Musikbörsen i Sundsvall, Stefan Glaumann, Pierre Alwert, Hasse Hjorth och KonTur, Drew och Patti på Omnium, Ulli Hetscher, Anne-Marie på Xource, Pernilla på MNW, Eva & Nikolaj på Silence, Birdnest, Sweden Music, Sveriges Radio AB, Dynesius Musik Sundsvall, Estrad Musik Stockholm, Pipeline, The Confusions, Left Hand Solution, Pale, Unholy, Vadå, The Kristet Utseende, The Drugaddicts, Koracken och Hypergod, Magnus Walterstad och Studio 4.
    Ett särskilt takk till Sank och familjen Andersson för gudomligt tålamod, samt till våra föräldragar för att de höll oss vid liv.

    Herr Mannelig

    Sir Mannelig

    Герр Маннелиг

    Herr Mannelig*

    Bittida en morgon innan solen upprann
    Innan foglarna började sjunga
    Bergatrollet friade till fager ungersven
    Hon hade ne falskeliger tunga

      Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
      För det jag bjuder så gerna
      I kunnen väl svara endast ja eller nej
      Om i viljen eller ej

    Eder vill jag gifva de gångare tolf
    Som gå uti rosendelunde
    Aldrig har det varit någon sadel uppå dem
    Ej heller betsel uti munnen

    Eder vill jag gifva de qvarnarna tolf
    Som stå mellan Tillö och Ternö
    Stenarna de äro af rödaste gull
    Och hjulen silfverbeslagna

    Eder vill jag gifva deett förgyllande svärd
    Som klingar utaf femton guldringar
    Och strida huru I strida vill
    Stridsplatsen skolen i väl vinna

    Eder vill jag gifva en skjorta så ny
    Den bästa i lysten att slita
    Inte är hon sömmad av nål eller trå
    Men virkat av silket det hvita

    Sådana gvor toge jag väl emot
    Om du vore en kristelig qvinna
    Men nu så är du det värsta bergatroll
    Af Neckens och djävulens stämma

    Bergatrollet ut på dörren sprang
    Hon rister och jämrar sig svåra
    Hade jag fått den fager ungersven
    Så hade jag mestat min plåga

      Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
      För det jag bjuder så gerna
      I kunnen väl svara endast ja eller nej
      Om i viljen eller ej

    Early one morning before the sun did rise
    And the birds sang their sweet song
    The mountain troll proposed to the fair squire
    She had a false deceitful tongue

      Sir Mannelig, Sir Mannelig won't you marry me
      For all that I'll gladly give you
      You may answer only yes or no
      Will you do so or no

    To you I will give the twelve great steeds
    That graze in a shady grove
    Never has a saddle been mounted on their backs
    Nor had a bit in their mouths

    To you I will give the twelve fine mills
    That stand between Tillo and Terno
    The mill stones are made of the reddest brass
    And the wheels are silver-laden

    To you I will give the gilded sword
    That jingles from fifteen gold rings
    And strike with it in battle as you will
    On the battlefield you will conquer

    To you I will give a brand new shirt
    The lustrous best for to wear
    It is not sewn with needle or thread
    But crocheted of the whitest silk

    Gifts such as these I would gladly receive
    If you were a Christian woman
    But I know you are the worst mountain troll
    From the spawn of Necken and the devil

    The mountain troll ran out the door
    She wailed and she shrieked so loudly
    "Had I gotten that handsome squire
    From my torment I would be free now"

      Sir Mannelig, Sir Mannelig won't you marry me
      For all that I'll gladly give you
      You may answer only yes or no
      Will you do so or no

    Ранним летним утром солнце взошло,
    Послышалось пение птичье.
    Рыцаря поймала троллиха с гор
    И такие завела речи:

      Маннелиг, Герр Маннелиг, женись на мне!
      Тебя одарю я щедро.
      Не отпущу, пока не дашь мне ответ,
      Скажешь "да" или "нет".

    Подарю тебе я двенадцать коней,
    Что пасутся средь горной выси:
    Гладкие их спины не знали ремней,
    Их зубы уздечек не грызли.

    Двенадцать мельниц я тебе подарю,
    Что стоят между Тилло и Терно:
    Серебром обиты колеса их,
    Из красной меди каждый жернов.

    Подарю тебе я меч-кладенец,
    Что украшен златом и резьбою:
    Кого им ударишь, тот больше не жилец, –
    Им одолеешь всех на поле боя.

    Шелковых рубашек тебе подарю:
    Узор колдовской на них выткан;
    Не найдешь на них ни стежка, ни шва,
    Их не шили ни иголкой, ни ниткой.

    "Если б ты была во Христе крещена,
    Я бы принял подарки чудные,
    Ты же просто злая троллиха с гор,
    И родня твоя – черти-водяные!"

    Бросилась троллиха к своей норе,
    Захлопнула дверь со стуком:
    "Ах, когда б тот рыцарь достался мне –
    Конец бы настал моим мукам!"

      "Маннелиг, герр Маннелиг, женись на мне
      Тебя одарю я щедро.
      Не пущу, пока не дашь мне ответ,
      Скажешь "да" или "нет".

    Einmal früh morgens vor Sonnenaufgang,
    bevor der Vögel lied erklang
    Machte die Bergtrollin dem Ritter einen Antrag
    Sie sprach mit gespalltener Zunge.

      Ritter Mannelig, Ritter Mannelig bitte heirate mich
      Denn ich kann Dir alles geben
      Deine Antwort kann nur "ja" sein oder "nein"
      Wenn Du es so willst

    Ich werde Dir zwölf feine Stuten schenken
    Die im schatteigen Hain grasen
    Noch nie haben sie einen Sattel gespürt
    Noch nie einen Zügel

    Ich werde Dir zwölf Mühlen schenken
    gelegen zwischen Tillö und Ternö
    Die Mühlsteine sind vom besten roten Glanz
    Und die Räder sind aus Silber

    Ich werde Dir ein goldenes Schwert schenken
    Das mit fünfzehn Goldringen klingt
    Und im Kampf zuschlägt wie Du willst
    Auf dem Schlachtfeld wirst Du siegreich sein.

    Ich will ein Hemd Dir schenken, so neu
    Das Schönste, das Du je gesehen
    Nicht genäht mit Nadel und Faden
    Aus der feinsten Seide gehäkelt

    Geschenke wie diese würde ich gerne annehmen
    Wenn Du eine christliche Frau wärst
    Aber Du bist ein böser Bergtroll
    Aus dem Geschlecht der Wassertrolle und der Teufels

    Die Bergtrollin rannte zur Tür hinaus
    Sie klagte und weinte laut
    Hät ich den schönen Herrn bekommen
    Wär ich von meiner Qual erlöst

      Ritter Mannelig, Ritter Mannelig bitte heirate mich
      Denn ich kann Dir alles geben
      Deine Antwort kann nur "ja" sein oder "nein"
      Wenn Du es so willst

    * http://www.garmarna.de

    Vänner och Fränder

    Friends and Kinsfolk

    Друзья и сородичи

    Vänner och fränder de lade om råd
    Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
         Uti rosen
    Lade om råd
    Hur de skulle gifta bort sin fränka i år

    Dig vill vi giva en kungason till man
    Som haver mera guld än lille Roland haver land

    Om lördan och söndan budet utgick
    Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick

    Om fredan och lördan dracks hederdagen in
     

    De drucko i dagar de drucko i två
    Men inte ville bruden åt sängarne gå

    De drucko i dagar de drucko i tre
    Men inte ville bruden åt sängarne se

    Då kom där in en liten sjödräng
    Och han var allt klädd uti blå kjortelen

    Han ställde sig vid bordet och talade så
    Jag ser endast masterna som där gå

    Så lyster det Jungfrun aåt högan loflet gå
    Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg

    Hon sprang uppå stenar hon sprang uppå tå
    Men aktade sig väl för böljorna de blå

    Så bjödo de henne i skeppet in
    Och bjöd henne att dricka båd mjöd och vin

    Jag ser jag ser på dina vita fingrar små
    Att vigselring ej suttit på den förrän igår

    Jag ser jag ser på dina guldgula hår
    Att brudekrans ej suttit på dem förrän igår

    Jag ser jag ser på dina snövita bröst
    Att de ej har varit någon småbarnatröst

    Och Jungfrun hon lägger sig vid lille Rolands sida
    Hon känner sig varken sorgsen eller kvida
         Uti rosen
    Lille Rolands sida
    Hon känner sig varken sorgsen eller kvida

    Friends and kinsfolk met to deside
    To whom would they marry off their kinswoman this year
         Rosy youth
    They deside
    To whom would they marry off their kinswoman this year

    We want you to wed the son of a king
    Who has more gold than poor Roland has land

    On Saturday and Sunday the word it was spread
    Monday and Tuesday will show what she gets

    On Wednesday and Thursday the wine was made
    Friday and Saturday the wedding was cheered

    They drank for days, they drank for two,
    But the bride wouldn't to the chamber go

    They drank for days, they drank for three
    But the bridal bed she refused for to see

    Then entered in a poor ship's hand
    Wore a blue blouse both tattered and torn

    He stood at the table and he spoke
    I see only masts and the places where they go

    And the maiden went up to the high loft
    And ran down the path to the broad sea shore

    She ran on the rocks, she ran on tiptoe
    But took great care to mind the blue waves below

    And she was invited on board the ship
    And there they bade her drink both mead and wine

    I see I see on your white fingers small
    The wedding band has not been there for long

    I see I see on your golden hair
    That before yesterday the wreath was not there

    I see I see on your lily white breasts
    That small children they have not consoled

    And now the maiden lays at poor Roland's side
    She feels neither sorrow nor anguish
         Rosy youth
    At poor Roland's side
    She feels neither sorrow nor anguish

    Родичи собрались совет держать,
    За кого девицу из рода отдать.
         Дева-роза
    Совет держать,
    За кого девицу из рода отдать.

    "Будут в родне у тебя короли,
    У них золота больше, чем у Роланда – земли."

    В субботу весть по стране разнеслась,
    В понедельник уж стряпня началась.

    В четверг мед и пиво сгрузили в подпол,
    В субботу уж сели за свадебный стол.

    Пьют гости день, гуляют другой –
    Невеста в брачный покой ни ногой.

    Пьют день, и два, и три напролет –
    Невеста на брачное ложе нейдет.

    Бедный моряк тут заходит в дом –
    Синяя рваная роба на нем.

    Зашел моряк тот и сел за стол,
    О дальних гаванях рассказ повел.

    Невеста тут вышла тайком за порог
    И к морю пустилась бежать со всех ног.

    По скалам она пронеслась легко,
    Море бушевало внизу далеко.

    Ее на корабль капитан впустил,
    Медом и вином ее угостил.

    "Вижу по тонким пальцам твоим,
    Что кольца златые в новинку им.

    Вижу по золоту кос твоих,
    Что женский венец недавно на них.

    Вижу по белой груди твоей,
    Что детей кормить не доводилось ей."

    И с Роландом дева легла в ту ночь,
    Отбросив и стыд, и смятенье прочь.
         Дева-роза
    легла в ту ночь,
    Отбросив и стыд, и смятенье прочь.

    Min Man

    My Husband

    Мой муж

    Känner du den som dansa med mig
    Gula skinnbyxor hade han på sig
    Men min man han hade gröna

    Känner du den som följde mig hem
    Svarta skinnstövlar hade han på sig
    Men min man han hade bruna

    Känner du barnet uti min famn
    Maja på Berget är hennes namn
    Men min mans hon heter Stina

    Känner du den som gladde mig så
    Nu är han gammal nu är han grå
    Men min man han lever ännu

    Do you know the man who danced with me
    Yellow leather pants he wore
    But my husband he wore green

    Do you know the man who followed me home
    Black leather boots he wore
    But my husband he wore brown

    Do you know the child in my lap
    Maja on the mountain, that is her name
    But my husbands girl is Stina

    Do you know the one who brought me such joy
    Now he is old, now he is gray
    But my husband lives on.

    Varulven

    The Werewolf

    Оборотень

    Junfrun hon skulle sig åt stugan gå
         Linden darra i lunden
    Så tog hon den vägen åt skogen blå
         Ty hon var vid älskogen bunden

    Och när som hon kon till skogen blå
    Där mötle henne en ulv så grå

    Kära ulver du bit inte mig
    Dig vill jag giva min silversärk
    Silversärk jag passar ej på
    Ditt unga liv och blod måst gå

    Kära du ulver bit inte mig
    Dig vill jag giva min silversko
    Silversko jag passar ej på
    Ditt unga liv och blod måst gå

    Kära du ulver du bit inte mig
    Dig vill jag giva min guldkrona
    Guldkrona jag passar ej på
    Ditt unga liv och blod måst gå

    Jungfrun hon steg sig så högt i ek
    Och ulven han gick ner på backen och skrek

    Ulven han grafte den ek till rot
    Jungfrun gav upp ett så hiskeligt rop

    Och ungersven han sadlar sin gångare grå
    Han red litet fortare än fågeln flög

    Och när som han kom till platsen fram
    Så fann han ej mer än en blodiger arm

    Gud trösta Gud bättra mig ungersven
         Linden darra i lunden
    Min jungfru är borta min häst är förränd
         Ty hon var vid älskogen bunden

    The maiden she would to the cottage go
         Linden trees quiver in the grove
    So she took the path through the forest blue
         She was carrying the fruit of love

    And when she reached the forest blue
    There she met with a gray wolf

    O dear wolf please don't bite me
    To you I will give my silver gown
    The silver gown won't suit me at all
    Your young life and your blood must go

    O dear wolf please don't bite me
    I will give you my silver shoes
    Silver shoes won't suit me at all
    Your young life and your blood must go

    O dear wolf please don't bite me
    I will give you my golden crown
    A golden crown won't suit me at all
    Your young life and your blood must go

    The maiden she climbed up high in an oak
    The wolf he paced the ground and howled

    The wolf dug up the oak by the roots
    The maiden gave a heart-rending cry

    The young page saddled his gray steed
    He rode slightly faster than a bird could fly

    And when he came to the wooded place
    He found nothing more than a bloody arm

    God comfort, God improve me, young page
         Linden trees quiver in the grove
    My maiden is gone, my horse is dead
         She was carrying the fruit of love

    Девушка припозднилась домой,
         Липы трепещут в чаще
    И выбрала путь через лес прямой.
         Дитя под сердцем несчастной.

    Только зашла она в лес густой,
    Вышел огромный волк из кустов.

    "Милый волк, меня пощади –
    Серебром расшитый мой плащ возьми!"
    "Плащ твой волку не по плечу –
    Кровь молодую пустить хочу!"

    "Милый волк, меня пощади –
    Сапожки сафьянные мои возьми!"
    "Сапогов-то я не ношу –
    Кровь молодую твою пущу!"

    "Милый волк, меня пощади –
    Венец золотой за меня возьми!"
    "Твой венец волку ни к чему –
    Жизнь молодую твою возьму!"

    Дева забралась на высокий сук,
    Волк стал рычать и ходить вокруг.

    Корни у дуба волк перегрыз –
    Вскрикнув, дева упала вниз.

    Рыцарь коня оседлал стремглав
    И в темный лес полетел, как стрела.

    Когда ж он к чаще лесной прискакал –
    Лишь руку любимой он отыскал.

    "Ах, сохрани и спаси нас Бог!
         Липы трепещут в чаще
    "Невеста погибла, мой конь издох."
         Дитя под сердцем несчастной.

    Hilla Lilla

    Hilla Lilla

    Горе Хилле*

    Hilla Lilla sitter i kammaren sin
         Ingen vet min sorg utan Gud
    Hon fäller så mången tår uppå kind
         Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger

    Brådt kom bud för drottningen in
    Stolts Hilla Lilla syr så vildt i sömmen sin

    Drottningen axlade kappan blå
    Så månde hon sig till stolts Hilla Lilla gå

    Nådiga Drottning I sätten er här dig
    Att jag må tälja mina sorger för er

    Min fader han höll mig så hederlig
    En riddare dagligen tjänte mig

    Och det var Hertig Hillebrand
    Med honom så månde jag fly utav land

    Och när som vi kommo i rosende lund
    Där lyste Hertig Hillebrand att vila en stund

    Han somnar en stund allt uti mitt skött
    Han sof där en sömm så ljuvlig och söt

    Hillebrand Hillebrand sov inte nu
    Jag hörer min fader och mina bröder sju

    Jag hade ej förr utsagt dessa ord
    Förrn sju sår lade Hillebrand till jord

    Min broder han tog mig en guldgulan lock
    Så binder han mig vid sadelknopp

    Och när som vi kommo i första led
    Min sorgbundna moder hon ståndar dervid

    Då ville min broder kvälja mig
    Min moder ville bortsälja mig

    Så sålda de mig för en klocka ny
    Hon hänger i Marie Kyrkeby

    När moder min hörde den klockans klang
    Hennes hjerta sönder i stycken sprang

    Stolts Hilla Lilla slöt sitt tal härmed
         Ingen vet min sorg utan Gud
    Så föll hon död ned för Drottningens knå
         Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger

    Hilla Lilla sits in her bedchamber
         No one knows my sorrow but God
    Many a tear falls down her cheek
         Who could share my pain, he lives no more: he is gone

    An urgent message to the Queen arrived
    Proud Hilla Lilla sews frenzied her seams

    The Queen wears her cloak of blue
    To pay proud Hilla Lilla a visit to

    Gracious Queen please sit down here
    That I may tell to you my sorrows my dear

    My father he kept me oh so pure
    Served by a knight both hand and foot

    And it was the Duke of Hillebrand
    With him I would flee to the foreign lands

    And when we reached a shady grove
    There the Duke he lay himself down

    He lay for a time inside of me
    And then he slept so calm and sweet

    Hillebrand Hillebrand sleep not now
    I hear my father and my brothers seven

    Hardly had I said these words
    When seven wounds struck my Hillebrand down

    One brother seized my golden locks
    And bound me onto his saddle horn

    And when we came to the first gate
    My mother forlorn stood awaiting me

    My brother he wished to strangle me
    But my mother she chose to sell me away

    She sold me for a brand new bell
    It hangs in the village of Marie Church

    When my mother heard the chime of that bell
    Her heart it shattered into pieces small

    Proud Hilla Lilla finished her tale like that
         No one knows my sorrow but God
    At the Queen's feet she fell down dead
         Who could share my pain, he lives no more: he is gone

    1 Сидела и шила Хилле,
         – Мое горе знает Бог –
    Так худо нигде не шили.
         - Кроме Бога, никто не поймет моих тревог.

    4 Служанка знать королеве дает,
    Что Хилле нынче совсем худо шьет.

    5 Королева накинула мех,
    Пошла посмотреть, что там за грех.

    8 "Прошу посидеть со мной госпожу,
    Я все мое горе расскажу.

    10? Отец оказал мне почет большой,
    Двенадцать рыцарей шли за мной.

    13? Но с Хильдебрандом-герцогом бежала я
    С казною всею на двух конях.

    14? Мы к ночи приехали на ночлег
    И наших коней сдержали бег.

    15? Но семеро братьев настигли меня
    И в дверь застучали, сестру кляня.

    21 "О, Хильдебранд, удержи свой меч!
    Мой младший брат не должен полечь!"

    23 Слова мои прозвучали, как гром,
    Израненный Хильдебранд пал ничком.

    24 Младший брат меня за косу взял,
    Седельным ремнем меня он связал.

    28 Брат меня к нашему замку привез,
    Там мать ждала, не пряча слез.

    29 Меня удавить не позволила мать,
    Велела она меня продать.

    30 Пошел на колокол доход,
    На церкви Марии висит колокол тот.

    31 Ударил колокол, как зарыдал -
    Сердце матери звон разорвал.

    33 Она превратилась в холодный прах
         – Мое горе знает Бог –
    У Королевы на руках.
         – Кроме Бога, никто не поймет моих тревог.

    * СБ, стр. 103, пер. Игн.Ивановский

    Idag som igår

    Today as before

    Сегодня как всегда

    Idag som igår och flaska vid mitt lår
    Rätt som mæ går så te mæ oss en tår

    Today as before with a bottle at my hip
    As sure as we walk we'll take us a sip

    Сегодня, как всегда, с бутылкою в руке
    Будем идти домой мы налегке

    Njaalkeme

    Hunger*

    Hunger

    Голод

    Lastemååjegeh jeedjeesh sjedteme
    Njaalkeme stuerebe enn åvtesne
    Moereh aajngesem steerieh, jaamah jïh gahtjah

    Almetje goh snöölhke mah tjelmehts sjidteme
    Njaalkemem lea dïhte maam manne damtam

    Njaalkeme bijre jarkan

    Lövmaskarna har blivit många
    Hungern, större nu än någonsin
    Trädan håller andan, dör och faller

    Människan är som en varg som mistat synen
    Hunger är det enda som jag känner

    Hunger överallt

    There are so many caterpillers
    Hunger, greater now than ever
    The trees hold their breath, die and fall

    Man is like a blinded wolf
    Hunger is all I feel

    Hunger everywhere.

    Гусениц стало так много
    Голод, хуже, чем прежде
    Деревья задыхаются, умирают и падают

    Человек – как слепой волк
    Голод – все, что я знаю

    Голод превыше всего

    * Översättning: Jon-Paul Persson.

    Herr Holger

    Sir Holger

    Герр Хольгер

    Fru Tala hon drömde hon drömde i natt
         Vak upp här är en god tid
    Att den rike herr Holger han skulle ge tappt
         Den rike herr Holger

    Jag drömde jag drömde om vår gångare grå
    Han bar dig till tinget du dödde där uppå

    Min kära fru Tala du säg icke så
    Dina drömmar kan väl vakna om en åtta år

    De stötte på dörren med stänger och spjut
    Är gerr Holger så skall han här ut

    Herr Holger han talte till svennerna två
    I läggen gullsadeln på gångaren grå

    När som de var komna till Köpenhamn
    Der ståndar kung Kristian på hvitan den strand

    I varen välkommen her Holger till mig
    Herr Holger herr Holger det kostar ditt lif

    Kung Kristian klippte det hufvudet af
    Så blodet det neder till fötterna rann

    När fru Tala fick se hennes herre var lik
    Så domnas hon under skarlaknen hvit

    Herr Holger blev grafven när klockan var tolf
    När klockan var elfva så kom han igen

    Han klappar på dörren med fingrarne små
    Fru Tala stig upp dra låsarne frå

    Med ingen så hafver jag stämma utsatt
    Och ingen så släpper jag in uti natt

    Min kära fru Tala gif bonden sin ko
    För i helvete der är så svårt att bo

    Fru Tala gif Romman och Skromman igen
    För i helvete är så svårt att brinna för din vän

    Nej om jag så skulle i helvete som svan
    Så vill jag ej blifva utfattig försann

    Far du i helvete med svennerna dina
         vak upp här är en god tid
    Så kommer jag efter med möerna mina
         Den rike herr Holger

    Lady Tala she dreamed a dream one night
         Wake up for the time it is right
    That the rich Sir Holger would lose his heart
         That rich Sir Holger

    I dreamed I dreamed of our grey steed
    He carried you to the court where you died

    My dear Lady Tala say not so
    May your dreams awaken after the eighth year

    They bashed at the door with poles and spears
    If Sir Holger is in there he must come out

    Sir Holger he spoke with his two squires
    "Saddle my steed with the saddle of gold"

    When they arrived at Copenhagen
    There stood King Kristian on the white shore

    You Sir Holger are welcome to me
    Sir Holger Sir Holger it will cost you your life

    King Kristian chopped the head right off
    So that blood ran down over his feet

    When Lady Tala saw her master's corpse
    She went numb under the white sheet

    Sir Holger was laid to rest at twelve
    At the stroke of eleven he rose up again

    He knocked at the door with fingers so thin
    Lady Tala slide back the bolts, let me in

    With no one have I arranged to meet
    And I will let no one in after the night's fall

    My dear Lady Tala give the farmer his cow
    'Cause in Hell it is so difficult to live

    Lady Tala return Romman and Skromman
    'Cause in Hell it's hard to burn for your friend

    Even if I'd go to Hell as a swan
    I would truly not live as a pauper

    Go to Hell with your squires
         Wake up for the time it is right
    And I will follow with my maidens
         The rich Sir Holger

    Фру Тала ужасный увидела сон:
         Проснись, ибо пробил час
    Что Хольгер-богач на смерть осужден
         Богатый герр Хольгер

    "Приснилось мне – три наших серых коня
    На плаху умчали тебя от меня."

    "Ах, милая Тала, что проку во сне?
    Пусть сгинут все страхи, как снег по весне!"

    В дверь дома стучат кулаком и копьем:
    "Коль Хольгер внутри – пусть выходит добром!"

    Герр Хольгер созвал верных слуг своих двух:
    "Седлайте коней, и помчим во весь дух!"

    Когда Копенгаген пред ними предстал,
    Король Христиан их в воротах встречал:

    "Герр Хольгер, заждался тебя мой дворец;
    Твоим преступленьям приходит конец!"

    Король размахнулся двуручным мечом,
    И кровь побежала по плитам ручьем.

    Фру Тала, завидев обоз с мертвецом,
    Слегла, став белее подушек лицом.

    На башне одиннадцать колокол бьет –
    Герр Хольгер со смертного ложа встает.

    Стучит еле слышно он мертвой рукой:
    "Открой, моя Тала, впусти в свой покой!"

    "Не жду никого я к себе в эту ночь!
    Я дверь не открою! Ступай себе прочь!"

    "Ах, Тала, устав преисподней суров:
    Верни беднякам их овец и коров!

    И Ромман, и Скромман должна ты отдать:
    Несладко за друга в аду пропадать!"

    "Уж лучше я павою в ад попаду,
    Чем по миру нищенкой драной пойду!

    Гори ты со слугами ныне в аду,
         Проснись, ибо пробил час
    А я со служанками после приду!"
         Богатый герр Хольгер

    Guds spelemän

    God's fiddlers

    Божьи музыканты

    Var äro de män som drogo här vägen fram
    Med milda ögon och sorgsna för brott och skam

    Små bröder i mörka skogar med ulv och snö
    Var äro de män som drogo så stort att dö

    De logo bara för drivan och köld och pil
    Små bröder i mörka skogar med mil på mil

    Från människors hyll och gårdar där ondskan satt
    Vem hör deras silverklockor i molntung natt

    Var äro de bröder gångna och spelemän
    I dalen sade man mig att de lever än

    Where are those men who wandered upon the roads
    With gentle eyes so saddened by crime and shame

    Small brothers in the dark forests with wolves and snow
    Where are those men who march onward towards death

    They grimaced only for snowdrifts, and cold and arrows
    Small brothers in dark forests, wandering mile upon mile

    From people's homes and farms where wickedness lies
    Who hears their silver bells in the cloudy night?

    Where have the brothers and the musicians gone
    In the valley they have told me they're still alive